Adelphobates quinquevittatus
Adelphobates quinquevittatus är en mycket liten, blankt lackerad svart pilgiftsgroda på 14-16 mm med vita ränder och grå, grönaktiga eller orange ben. Den lever i regnskogens lövstreck i Rio Madeiras avrinningsområde i södra Amazonas och hålls bara sällan. Det finns mycket lite kunskap om skötseln.
Om arten
Adelphobates quinquevittatus är en mycket liten pilgiftsgroda på 14-16 mm från nos till kloak. Grundfärgen är glänsande lackerat svart med tre vita ränder på ryggen och en på varje sida. Benen är grå, grönaktiga eller orange med svarta fläckar. Arten varierar mycket lite.
Arten beskrevs av Franz Steindachner 1864 som Dendrobates quinquevittatus, och typlokalen är Salto de Jirau i Rondônia. Namnet användes i många år om flera olika arter från Brasilien, Peru och Ecuador. Först en nybeskrivning 1990 avgränsade arten tydligt, och många äldre fynd hör i själva verket till Ranitomeya ventrimaculata. Släktet Adelphobates skapades 2006, och systerarten är Adelphobates castaneoticus.
Arten hålls bara sällan, och det finns mycket lite kunskap om dess skötsel. Temperament, livslängd och könsskillnader är inte dokumenterade; livslängden i faktarutan är en uppskattning. Uppgifterna om avel är lånade från Adelphobates galactonotus.
Pilgiftsgrodor tillverkar inte själva sitt gift utan tar upp alkaloider från bytesdjur i naturen. Styrkan hos A. quinquevittatus är inte dokumenterad, och uppgiften mild är en uppskattning efter de närmaste släktingarna. Uppfödda djur som matas med bananflugor och hoppstjärtar har inget nämnvärt gift. Tvätta händerna före och efter kontakt med terrariet.
Utbredning och livsmiljö
Adelphobates quinquevittatus förekommer i södra Amazonasbäckenet i Rio Madeiras avrinningsområde i västra Brasilien, i delstaterna Rondônia och Amazonas. Typlokalen är Salto de Jirau i Rondônia. Fynd från Peru (runt Iquitos) och Bolivia (Pando) är osäkra och är inte medräknade i kartans länder. Arten förekommer bland annat i Guajará-Mirim-parken i Rondônia.
Hoten är skogsavverkning för jordbruk, gruvdrift, skogsbränder och vattenkraftsdammar. Arten räknas inte som hotad.
Naturlig utbredning: Brasilien. Prickarna är registrerade fynd från GBIF och kan omfatta djur i fångenskap och införda bestånd. Se arten på GBIF
Livsmiljö
Adelphobates quinquevittatus är dagaktiv och lever i lövstreck i fuktig låglandsregnskog, bara sällan högre upp i vegetationen. Födan är framför allt myror och termiter.
Klimatet i Rondônia och södra Amazonas är tropiskt varmt och fuktigt med en torrare period en del av året.
Hanarna ropar under yngeltiden, medan honorna inte ropar. Grodynglen kläcks efter 10-14 dagar och bärs en och en till små vattensamlingar, till exempel i bromelior, trädhål och tomma paranötsskal, där de lever av insektslarver, andra grodyngel och växtmaterial.
Skötsel
Terrariet
Det finns mycket lite kunskap om skötseln av Adelphobates quinquevittatus. Arten lever i lövstreck i ett varmt och fuktigt låglandsklimat. Temperatur, luftfuktighet och foder nedan är de värden som rekommenderas för arten, medan uppgifterna om avel är lånade från de nära besläktade Adelphobates castaneoticus och Adelphobates galactonotus.
Två vuxna djur kan hållas i ett terrarium på minst 45 × 45 × 45 cm. Arten är liten och lever på marken, så golvytan är viktigare än höjden. Använd ett levande, planterat terrarium med dräneringslager, fibermatta, fuktigt substrat och ett tjockt lövlager som grodorna kan gömma sig i. Ge flera skuggiga gömställen av kork, rötter och växter.
Se till att ventilationen är god och täta alla springor, eftersom grodorna är mycket små. Låt terrariet köra igång och bygg upp en population av hoppstjärtar och gråsuggor innan grodorna sätts in. Håll inte olika arter tillsammans, och ha ett extra, inkört terrarium redo för att kunna skilja djur åt.
Läs mer: Luftfuktighet, sprayning och ventilation Läs mer: Terrarieuppbyggnad och bioaktiv botten
Temperatur
Dagstemperaturen ska ligga på 24-27 °C, och på natten sjunker den 3-4 °C, till 20-24 °C. Svängningen över året ska vara liten, 1-2 °C. Det passar med låglandsklimatet i Rondônia.
Det ska inte finnas någon solplats och ingen värmelampa. Värme är den största faran för små grodor i slutna terrarier, och temperaturer över omkring 28 °C är farliga. Mät temperaturen på grodornas höjd och se till att terrariet kan kylas på sommaren. Det finns ingen vintervila, men terrariet hålls lite torrare på vintern.
Läs mer: Värme och temperatur Läs mer: Vintervila och årstider
Luftfuktighet och sprayning
Luftfuktigheten ska vara omkring 70-80 % mitt på dagen och nära 100 % på morgonen och kvällen, och lövlagret och substratet ska vara fuktiga hela tiden. Ett regnsystem och en dimmaskin på timer är det enklaste; annars sprayas en eller två gånger om dagen med regnvatten eller osmosvatten. Se till att ventilationen hindrar luften från att bli stillastående, men låt aldrig löv och gömställen torka ut: mycket små grodor torkar snabbt ut.
På vintern hålls terrariet lite torrare. När sprayningen sedan ökas kraftigt efterliknar det växlingen från torrtid till regntid och kan sätta igång aveln.
Vatten och vattenkvalitet
En vattenskål är inte nödvändig om man inte vill ha yngel. Grodorna får fukten från sprayning och det fuktiga lövet. Amfibier tar upp vatten och ämnen genom huden, så använd bara regnvatten eller osmosvatten till sprayningen och undvik rengöringsmedel och tvål i terrariet.
För yngel kan man ställa fram små, släta vattenbehållare som liknar de vattenfyllda nötterna och bromeliorna i naturen: ett kokosskal, en liten keramikkopp eller en filmburk med 2-5 cm vatten. Håll vattnet rent. Grodynglen äter upp varandra, så varje behållare ska bara ha ett grodyngel.
Ljus och UVB
Ge 10-12 timmars ljus om dagen med lysrör eller LED till växterna. I naturen lever arten i skuggan under skogens kronor, så ljuset ska ge växterna nog för att växa utan att värma upp terrariet. UVB är inte dokumenterat som nödvändigt för arten; svag UVB är valfri. Se till att det finns gott om skugga så att grodorna själva kan välja.
Utfodring
A. quinquevittatus lever i naturen mest av myror och termiter. I fångenskap matas den med små bananflugor (Drosophila melanogaster), hoppstjärtar, mikrosyrsor, små vaxmalslarver, siktat ängsplankton och små gråsuggor. Grodorna är mycket små, så foderdjuren måste vara motsvarande små.
Mata varannan till var tredje dag, så många foderdjur som grodorna äter under ett par timmar, och ta bort foder som inte ätits upp. Pudra foderdjuren lätt med ett kalktillskott och då och då med ett vitamintillskott. Odla egna fodergrödor så att det alltid finns färska djur. Ungar matas varje dag. Mängder är inte dokumenterade för arten, så följ djurens form: en rund men inte fet groda är frisk.
Beteende och hantering
A. quinquevittatus är dagaktiv och lever mest i lövstreck. Temperament och revirbeteende är inte dokumenterade. Släktingen A. galactonotus kan bli aggressiv mot artfränder när den blir könsmogen, så håll högst ett par och ha ett extra terrarium redo.
Hanen ropar under yngeltiden. Grodor bör så långt som möjligt inte hanteras: huden är tunn och känslig, och hantering stressar djuren. När terrariet ska rengöras flyttas grodorna med en ren plastmugg i stället för med handen. Tvätta alltid händerna före och efter.
Avel
Könsmognad och könsbestämning
Könsskillnader och ålder vid könsmognad är inte dokumenterade för arten. Bara hanen ropar, så ett ropande djur är en hane, och ett djur som lägger ägg är en hona. Hos släktingen A. castaneoticus är honorna något större, och könsmognaden inträder efter 5-7 månader. Köp flera djur så att chansen att få båda könen ökar.
Parning
Parningen är inte beskriven i detalj. Hanarna ropar till honorna under yngeltiden. En något torrare period på vintern följd av kraftig sprayning kan sätta igång aveln; gå aldrig så långt att grodorna torkar ut. Avel i fångenskap är sällsynt och inte närmare beskriven.
Ägg och grodyngel
Honan lägger äggen på löv på marken. Antalet per läggning är inte dokumenterat; faktarutans 4-8 ägg är lånade från A. galactonotus. Efter kläckningen bärs grodynglen en och en till små vattensamlingar, i naturen i bromelior, trädhål och paranötsskal. Uppgifterna om vem som bär dem varierar mellan honan och båda föräldrarna; hos A. castaneoticus är det hanen, som också vaktar äggen.
Grodynglen lever av insektslarver, andra grodyngel och växtmaterial, så varje grodyngel ska ha sin egen behållare. Mata med fiskfoder, myggslarver och alger. Vattnet ska vara rent och ha samma temperatur som terrariet.
Metamorfos
Grodynglen kläcks efter 10-14 dagar. Larvtiden är inte dokumenterad; faktarutans 60-90 dagar är lånade från A. galactonotus. När frambenen kommer fram ska grodynglet ha grunt vatten och lätt tillgång till land via en sned bit kork eller bark. Flytta det till ett fuktigt, inkört uppfödningsterrarium när svansen nästan är upptagen.
Uppfödning av ungar
De nyomvandlade ungarna är mycket små. Håll dem i ett litet, inkört terrarium med fuktigt löv och många gömställen. De ska ha hoppstjärtar och tar efter ungefär en vecka även de minsta bananflugorna. Mata varje dag och ge tillskott av kalk och vitaminer några gånger i veckan. Tillväxt och tidpunkt för omplacering är inte dokumenterade för arten. Håll ungarna åtskilda från vuxna tills de är nästan fullvuxna.
Hälsa och vanliga misstag
Det finns ingen dokumenterad sjukdomslista för arten, så skötseln följer det som gäller pilgiftsgrodor i allmänhet. De viktigaste fallgroparna är:
- Överhettning. Temperaturer över omkring 28 °C är farliga. Mät temperaturen på grodornas höjd.
- För torrt terrarium. Mycket små grodor torkar snabbt ut. Spraya dagligen och håll lövlagret fuktigt.
- Brist på kalk och vitaminer. Pudra foderdjur från odlingar med ett tillskott.
- Stress och aggression. Skilj djur åt vid jakt och brottning.
- Dåligt vatten och orena redskap. Använd rena redskap och byt vatten i yngelbehållare ofta.
Kontakta en veterinär med kunskap om amfibier om en groda slutar äta, går ner i vikt, sitter slö eller har sår eller missfärgad hud. Håll nyinköpta djur åtskilda i 30-45 dagar.
Fråga alltid dina kunniga bekanta
Guiden är ett bra ställe att börja på, men den kan inte ersätta erfarenhet. Djur är olika, och mycket av det viktigaste lär man sig av dem som har hållit arten i åratal. Prata med en uppfödare, en erfaren djurhållare eller en veterinär med kunskap om kräldjur och groddjur innan du skaffar djuret - och igen om något verkar fel.
Källor
- Adelphobates quinquevittatus. Wikipedia
- Adelphobates quinquevittatus (deutsch). Wikipedia
- Adelphobates quinquevittatus (português). Wikipedia
- Adelphobates (slægtsartikel). Wikipedia
- Adelphobates quinquevittatus (Steindachner, 1864). GBIF
- Brazil-nut poison frog (Adelphobates castaneoticus). Wikipedia
- Adelphobates quinquevittatus (artsbeskrivelse, DendroBase). DendroBase, 2026
- Beginner's Guide To Poison Frog Care. Reptiles Magazine (Esmie Lueras), 2025