herpy
Pilgiftsgrodor

Ranitomeya benedicta

Ranitomeya benedicta är en liten, dagaktiv pilgiftsgroda på 16-20 mm från låglandsskogen i norra Peru. Det klart röda huvudet och den svarta kroppen med blått nätmönster gör den till en av de mest färgstarka i släktet. Fram till 2008 räknades den som en underart av Ranitomeya fantastica. I naturen är den sårbar, men uppfödda djur förökar sig villigt i ett väl inrett terrarium.

Engelska: Blessed Poison Frog Familj: Dendrobatidae Publicerad

Faktablad (1 sida) Hela guiden (PDF)

Om arten

Ranitomeya benedicta hör till de större arterna i släktet, men är ändå bara stor som en fingernagel. Hanarna når omkring 16-17 mm från nos till kloak, honorna omkring 18 mm, och enstaka honor når 20 mm. Huvudet är klart rött, och svarta teckningar kring ögonen bildar hos vissa djur en W-formad mask. Ben, rygg och buk är svarta med ett blått nätmönster. I vissa bestånd saknas nätmönstret, och delar av benen eller ryggen är i stället enfärgat blå, eller så saknas blått helt. Huvudet är rödare än hos R. fantastica, vars huvud är närmare orange.

Arten beskrevs 2008 av Brown, Twomey, Pepper och Sanchez-Rodriguez och räknades dessförinnan som en underart av R. fantastica. Artnamnet betyder "välsignad" och syftar på Pampas del Sacramento, där arten lever. I hobbyn finns två former. 'Shucushuyacu' har ett ljust, blått nätmönster över det svarta och har funnits längst i fångenskap. 'Pampa Hermosa' saknar nätmönstret och är i stället disigt blå eller helt röd och svart.

Hanens läte är ett mjukt, kort surrande. Lätet har aldrig hörts i naturen, men i terrariet lockar hanarna vid alla tider på dagen. Unga djur är nervösa, medan vuxna i ett tätt planterat terrarium syns det mesta av dagen, och en del hanar sitter öppet framme och lockar medan man arbetar i terrariet bredvid. Livslängden i fångenskap är osäker: uppgifterna varierar från 5-6 år till över 10 år.

Hudgift: R. benedicta bildar inte själv sitt gift. Vilda djur tar upp alkaloider från små leddjur i födan, förmodligen framför allt myror och kvalster, och lagrar dem i hudens körtlar. Giftigheten är blygsam jämfört med de stora pilgiftsgrodorna. Uppfödda djur som lever på bananflugor och hoppstjärtar saknar giftet, medan vildfångade djur kan behålla det länge. Hantera inte grodorna och tvätta händerna efter arbete i terrariet.

Läs mer: Foderdjur: hållning och avel Läs mer: Köp av djur: uppfödda djur, vildfångst och transport

Utbredning och livsmiljö

Ranitomeya benedicta finns bara i Peru, öster om Anderna. Arten lever i låglandsskogen i Pampas del Sacramento i södra Loreto och östra San Martín, och utbredningsområdet uppskattas till omkring 19.000 km². Den finns bland annat i nationalparken Cordillera Azul.

Arten är bedömd som sårbar (VU) på IUCN:s rödlista på grund av det begränsade utbredningsområdet, förlust av livsmiljöer och insamling för djurhandeln. Stora delar av området är obebodda och utan avskogning, men andra delar röjs för jordbruk och skogsavverkning. Strax efter beskrivningen började man samla in arten för den internationella marknaden, i vissa fall genom att fälla träd för att söka igenom bromeliorna. Den föds också upp lagligt i fångenskap, så köp därför bara uppfödda djur.

Naturlig utbredning: Peru. Prickarna är registrerade fynd från GBIF och kan omfatta djur i fångenskap och införda bestånd. Se arten på GBIF

Livsmiljö

Ranitomeya benedicta lever i orörd regnskog och äldre sekundärskog i låglandet. De flesta fynden ligger omkring 150 m över havet, men arten har setts upp till 405 m. Den är dagaktiv och rör sig både på skogsbotten och i den låga vegetationen, i hopflätade grenar och i fallna, döda träd. Hur mycket den klättrar är beskrivet olika: den omtalas både som övervägande trädlevande och som mer markbunden än de flesta arter i släktet.

Äggen läggs i lövlagret på skogsbotten. Grodynglen växer upp i vattensamlingar i bladveck och i gammal bambu. Eftersom föräldrarna inte matar dem används större vattensamlingar, där det finns alger och smådjur nog att leva av.

Klimatet är varmt och jämnt: årsmedeltemperaturen i utbredningsområdet är omkring 25 °C, med ett medelvärde på ca 21 °C under den kallaste månaden och ca 29 °C under den varmaste. Luftfuktigheten i naturen är inte dokumenterad.

Läs mer: Luftfuktighet, sprayning och ventilation

Skötsel

Terrariet

Ett par R. benedicta kan hållas i ett terrarium på 40 × 40 × 40 cm. Uppgifterna varierar från 30 × 30 × 45 cm för 2-3 djur till ett liggande akvarium på omkring 75 liter för två par, och större är alltid bättre, eftersom ett stort terrarium håller klimatet stabilare. Arten hoppar blixtsnabbt och rymmer gärna när dörren står öppen vid utfodring, så ett liggande terrarium eller ett akvarium med lock är lättare att arbeta i än ett högt.

Inred med ett dräneringslager på minst 5 cm, ett nät över och en botten som håller fukten utan att bli sur. Lägg ett gott lager vissna blad överst, gärna magnolia- eller katappablad, som håller länge. Grodorna blir djärvare när det finns löv att gömma sig i. Ge grenar och kork att klättra på, och plantera tätt med små bromelior, klätterfikus och andra skuggtåliga växter. Svarta filmburkar i löven och på väggarna med sugkoppar används både som gömställe och äggläggningsplats. Gråsuggor och hoppstjärtar i botten håller terrariet rent och är samtidigt foder.

Arten är mindre territoriell än många andra Ranitomeya och kan hållas parvis, i trio eller i en liten grupp när det finns utrymme. Räkna med minst 4 liter extra per extra djur. Enstaka djur kan bli aggressiva när de blir könsmogna och måste då tas ut. Håll bara en form i terrariet, och sätt aldrig ihop olika arter, så att du undviker korsningar.

Läs mer: Terrarieuppbyggnad och bioaktiv botten

Temperatur

Håll terrariet på 21-26 °C på dagen och 18-22 °C på natten. Arten trivs bäst omkring 21-24 °C och tål kortvarigt 18-27 °C. Uppgifterna för släktet går upp till 25-28 °C på dagen, men värme är farligare än kyla: några timmar omkring 29-30 °C kan döda grodorna, och även mindre värmeslag kan leda till sjukdom och en långsam död. Under 16 °C kan de också dö eller ta bestående skada.

Extra värme behövs sällan i ett uppvärmt rum; ljuset till växterna ger ofta nog. Ställ aldrig terrariet i fönsterkarmen, för solen genom glaset gör det snabbt livsfarligt varmt. Håll koll på luftkonditionering och element i rummet, och mät med en digital termometer både upptill och nedtill. Ett litet, slutet rum som kan värmas upp på vintern och kylas på sommaren gör det lättare att hålla temperaturen stabil. En sval viloperiod är inte dokumenterad för arten.

Luftfuktighet och sprayning

Luftfuktigheten ska ligga på 70-100 %. En bra rytm är nästan 100 % morgon och kväll och 70-75 % mitt på dagen, så att terrariet torkar upp lite mellan sprayningarna. Grodorna klarar kortvarigt ner till 50 %, men bara om de har rent vatten att sitta i. Längre torka är farlig för så små djur.

Pilgiftsgrodor tål begränsad ventilation, så med ett glaslock där bara en liten del är nät är det lätt att hålla fukten hög. Hur ofta det ska sprayas beror på terrariet: från två gånger dagligen i ett luftigt terrarium till varannan eller var tredje dag i ett tätt. Använd osmosvatten, regnvatten eller destillerat vatten, så att glaset inte får kalkbeläggningar. En dimanläggning eller regnanläggning på timer kan ta över sprayningen, men se till att det finns lite luftväxling, så att det inte blir stillastående luft med mögel.

Vatten och vattenkvalitet

En låg vattenskål eller en bromelia med vatten i bladvecken räcker. Grodorna är dåliga simmare, så vattnet får inte vara djupare än att den minsta grodan kan sitta i det med huvud och överkropp ovanför vattnet. 1-2 cm är en lämplig nivå, och skålen ska ha en lätt väg upp, t.ex. en sten eller en gren.

Byt vattnet när det blir grumligt, och använd osmosvatten, regnvatten eller avklorerat kranvatten. Amfibier tar upp ämnen genom huden, så använd aldrig tvål eller rengöringsmedel i terrariet; skölj i stället med varmt vatten. Vattnet i filmburkar och bromelior med grodyngel ska fyllas på och bytas regelbundet, så att det inte blir grumligt och stillastående.

Läs mer: Uppfödning av grodyngel

Ljus och UVB

R. benedicta är dagaktiv, och ljuset är först och främst till för växterna. Ge 12-14 timmars ljus per dag med lysrör eller LED på timer, året runt, och mörker på natten. Det motsvarar daglängden i tropikerna. Det är inte dokumenterat att arten behöver UVB. Väljer du ändå en svag UVB-källa, se till att det finns gott om skugga, så att grodorna själva kan välja. Se upp så att ljuset inte värmer upp terrariet över 26 °C.

Läs mer: Ljus och UVB

Utfodring

Basfodret är små levande leddjur. Djur i alla åldrar tar vinglösa bananflugor (Drosophila melanogaster), och vuxna kan också ta den större D. hydei. Hoppstjärtar är ett bra tillägg, och tropiska gråsuggor i terrariet blir uppätna på vägen. Nykläckta syrsor och bladlöss kan användas som omväxling.

Uppgifterna om hur ofta man ska utfodra varierar: från dagligen med precis så mycket att det är uppätet till nästa utfodring, till varannan dag med 20-30 flugor per groda. Ge aldrig så många flugor att de kryper omkring på grodorna, för det stressar dem. Ungar ska utfodras varje dag. Djuren kan vara skygga och svåra att utfodra när man står vid terrariet, så ge dem ro.

Bananflugor och hoppstjärtar är inte fullvärdig föda i sig. Damma foderdjuren vid varje utfodring, gärna växelvis med kalk, ett vitamin- och mineraltillskott och ett tillskott med A-vitamin. Vissa vitaminer är farliga i stora doser, så följ tillverkarens anvisning. Starta kulturer av bananflugor och hoppstjärtar innan grodorna flyttar in, och starta nya bananflugekulturer varje vecka.

Läs mer: Kalk, vitaminer och tillskott

Beteende och hantering

R. benedicta är dagaktiv och kan vara lite skygg, särskilt som ung, men i ett tätt planterat terrarium med gömställen syns vuxna djur mycket. Hanen sitter fritt framme och lockar. Arten är mindre territoriell än många andra Ranitomeya, men djur av samma kön kan komma i konflikt. Det som ser ut som parning är ofta två djur i revirstrid, för pilgiftsgrodor har ingen egentlig amplexus.

Grodorna bör inte hanteras. Huden är tunn och genomsläpplig, och rester av tvål, kräm och olja från händerna kan skada dem. Ska en groda flyttas, lock in den i en genomskinlig hink, eller använd puderfria handskar. Om en groda rymmer måste den fångas snabbt, för den gömmer sig och torkar fort ut; i en nödsituation är våta, rena händer bättre än ingenting. Håll koll på djur som hela tiden gömmer sig, tappar vikt eller blir jagade, och flytta dem i tid.

Avel

Könsmognad och könsbestämning

Könen liknar varandra. Honorna är något större och kraftigare än hanarna (omkring 18 mm mot 16-17 mm), men skillnaden är svår att se, och hos ungar omöjlig. Det enda säkra tecknet är att hanen lockar. Ålder och storlek vid könsmognad är inte dokumenterade för arten; pilgiftsgrodor blir typiskt könsmogna omkring ettårsåldern.

Den säkraste vägen till ett par är att börja med minst fyra ungar, så att båda könen med stor sannolikhet är med, och låta dem hitta varandra själva.

Parning

R. benedicta förökar sig ganska lätt i terrariet när temperatur, fukt och foder är i ordning. När hanen är mogen sitter han fritt framme och lockar med sitt mjuka surrande. Honan följer honom runt och knuffar till honom, tills de når en stilla, skymd plats, ofta en filmburk eller en bromelia, där äggen läggs och befruktas.

Ge paret flera filmburkar och bromelior att välja mellan, och låt dem vara i fred. En särskild utlösande signal som en regntid eller ett temperaturfall är inte dokumenterad för arten.

Ägg och grodyngel

I naturen läggs 2-6 ägg åt gången i lövlagret på skogsbotten. I terrariet använder paret gärna en torr filmburk som sitter vågrätt på bakväggen, och någon gång vattnet i en bromelia. Uppgifterna för antalet varierar från 2-3 till 4-6 ägg per läggning, och rutan visar därför 2-6. Hanen håller äggen rena och vaktar dem tills de kläcks.

När äggen kläcks bär hanen grodynglen på ryggen till var sin vattensamling, i naturen typiskt ett bladveck eller gammal bambu. Därmed är yngelvården slut. Inget tyder på att honan matar grodynglen med ägg, som hos R. imitator, och grodynglen lever av alger och smådjur i vattnet.

Grodyngel som får växa upp hos föräldrarna blir större än dem som tas bort. Tar du bort ägg eller grodyngel, håll grodynglen ett och ett i små behållare på omkring 10 × 10 × 10 cm med osmosvatten, ett par ekblad och lite hornsärv. Byt två tredjedelar av vattnet varannan till var tredje dag, och utfodra med fint malet algfoder och fiskfoder.

Metamorfos

Äggen kläcks efter ca 10-14 dagar. Tiden till metamorfos varierar: 60-80 dagar är det vanliga, men vid konstant 24 °C tog utvecklingen från fritt simmande grodyngel till färdig groda omkring 114 dagar. Rutan visar därför 60-114 dagar.

När frambenen kommer fram slutar grodynglet äta. Lägg en bit kork på vattenytan, så att det kan krypa upp, och flytta det till en behållare med god landdel, ett lager vissna blad och en liten vattenskål när svansen håller på att dras in. Vattnet ska vara grunt, så att det inte drunknar.

Uppfödning av ungar

De nymetamorfoserade grodorna är mycket små. Håll dem i en liten, fuktig uppfödningsbehållare med lufthål, vissna blad, kork och en låg vattenskål. Utfodra dagligen med hoppstjärtar och de minsta bananflugorna, och damma fodret lätt med vitaminer och mineraler.

Ungar kan hållas ihop i en liten grupp av jämnstora djur. När de närmar sig könsmognad ska du hålla koll på aggression och dela upp dem i par eller trioer. Ungar säljs typiskt när de är 3-6 månader gamla och ännu inte kan könsbestämmas. Välj djur med klara ögon och en kropp som inte är tydligt smalare än huvudet.

Hälsa och vanliga misstag

R. benedicta är härdig när temperatur och fukt är rätt, och de flesta problem beror på skötseln:

  • Värme över ca 27 °C, t.ex. från sol genom ett fönster eller ett havererat klimatsystem, ger stress, aptitlöshet och i värsta fall död. Omkring 29-30 °C är livsfarligt.
  • Kyla under 16 °C, t.ex. vid strömavbrott på vintern, kan också ge bestående skador eller död.
  • Ett för torrt eller för vått och stillastående terrarium ger uttorkade djur, hudinfektioner och mögel.
  • Foderdjur utan vitamin- och mineraltillskott ger försvagade ben. Överdosering av vissa vitaminer kan också skada.
  • En mager groda utan tydligt rund mage kan bero på för lite foder, parasiter eller konkurrens. Kontrollera att alla djur får mat.
  • Strider mellan djur av samma kön. Ta bort den groda som strider.

En frisk groda har hel hud utan sår eller röda, vattiga eller svampiga områden, särskilt kring kloaken och på insidan av bakbenen. Tecken på sjukdom kan vara täta hudömsningar, ballongaktig kropp, slöhet eller oro, aptitlöshet och mattare, torr hud. Isolera sjuka djur och sök snabbt en veterinär med kunskap om amfibier.

Fråga alltid dina kunniga bekanta

Guiden är ett bra ställe att börja på, men den kan inte ersätta erfarenhet. Djur är olika, och mycket av det viktigaste lär man sig av dem som har hållit arten i åratal. Prata med en uppfödare, en erfaren djurhållare eller en veterinär med kunskap om kräldjur och groddjur innan du skaffar djuret - och igen om något verkar fel.

Källor

  1. Ranitomeya benedicta. Wikipedia
  2. Blessed Dart Frog Care Tips. Reptiles Magazine (John Clare), 2014
  3. Ranitomeya benedicta 'Shucushuyacu'. Jungle Jewel Exotics
  4. Pasningsvejledning for Ranitomeya (små farvefrøer). Frøgruppen (Flemming Andersen)
  5. Larval development and morphology of six Neotropical poison-dart frogs of the genus Ranitomeya based on captive-raised specimens. Bonn zoological Bulletin 69 (2), Klein m.fl., 2020
  6. Ranitomeya benedicta Brown, Twomey, Pepper & Sanchez-Rodriguez, 2008. GBIF
Hittade du ett fel? Föreslå en rättelse

Skriv vad som är fel och vad det borde stå. Vi läser alla förslag och rättar när vi har kontrollerat dem.