herpy
Ormar

Antaresia childreni

Antaresia childreni är en liten, nattaktiv pyton från norra Australien. Den blir 80-120 cm, är lugn, härdig och äter villigt, och är därför en av de mest lämpliga pytonormarna för nya ormhållare. Den blir gammal och tål både torr och fuktig luft, men är en skicklig rymningskonstnär.

Engelska: Children's Python Familj: Pythonidae Tidigare namn: Liasis childreni; Antaresia stimsoni Publicerad

Faktablad (1 sida) Hela guiden (PDF)

Om arten

Antaresia childreni är en smal till måttligt kraftig pyton med smalt huvud, vertikal pupill och värmekänsliga gropar längs läpparna. Kroppen är något hoptryckt, svansen kort, och vid kloaken sitter små sporrar. Grundfärgen är rödbrun till brun med mörkare fläckar, som är tydligast hos unga djur. Fjällen har ett svagt regnbågsskimmer i solljus. Ungarna är kraftigt fläckade och blir gradvis enfärgade med åldern.

Vuxna djur mäter oftast 80-120 cm inklusive svans. Uppgifterna varierar från omkring 70 cm hos den form som tidigare räknades som Antaresia stimsoni till upp mot 150 cm. Denna form har kraftigare och mer varierande färger, med rödbruna till chokladbruna fläckar på ljus sandfärgad botten. År 2021 slogs de två samman till en art, eftersom de bildar en glidande genetisk övergång och är svåra att skilja åt. Skötseln är densamma för båda formerna, och många av siffrorna för skötsel och avel kommer från den form som tidigare hette A. stimsoni.

Artnamnet är givet till minne av John George Children, en brittisk entomolog som arbetade på British Museum. Släktnamnet Antaresia syftar på stjärnan Antares. Arten beskrevs första gången 1842.

A. childreni är lugn, sällan aggressiv och har en kraftig matsökningsrespons. Den kan bli över 30 år gammal, och i fångenskap finns färgvarianter som albino, leucistisk och melanistisk. Vägledningen handlar om arten, inte om morferna.

Utbredning och livsmiljö

Antaresia childreni lever i stora delar av Australien. Den norra formen finns i yttersta norra Western Australia, den norra tredjedelen av Northern Territory, norra Queensland och på öarna i Torres sund. Den form som tidigare räknades som A. stimsoni täcker stora delar av det inre Australien, från Queensland och New South Wales till South Australia och Western Australia.

Typlokalen är okänd.

Naturlig utbredning: Australien. Prickarna är registrerade fynd från GBIF och kan omfatta djur i fångenskap och införda bestånd. Se arten på GBIF

Livsmiljö

Antaresia childreni lever i många naturtyper: skog, savann, busksnår, öken, gräsmark och sötvattensvåtmarker. Den är knuten till klipputsprång, grottor och sprickor, helst med vatten i närheten, och den klättrar också i träd och buskar. Den är nattaktiv och tillbringar dagen gömd. Djur som lever i grottor fångar fladdermöss i flykten genom att hänga från taket.

Bytet är ödlor, grodor, små däggdjur och fåglar. Aktiviteten är störst i slutet av regnperioden (februari-april) i norra Australien. Klimatet varierar från tropiskt med tydlig regn- och torrperiod i norr till torrt och växlande i det inre landet.

Skötsel

Terrariet

En vuxen Antaresia childreni behöver ett terrarium på minst 90 × 45 × 45 cm (längd × bredd × höjd). Terrariet ska vara minst lika långt som ormen, så att den kan sträcka ut sig helt, och tillräckligt högt för att värmelampor och UVB-rör ska kunna användas säkert. Ungar kan hållas i små boxar med flera gömslen, men större terrarier ger fler möjligheter att reglera temperaturen.

Inred med minst två gömslen som sitter tätt kring ormen, ett i den varma och ett i den svala änden. Lägg till ett fuktigt gömsle med lätt fuktad sphagnum eller substrat, platta stenar, korkbark och grenar. Arten klättrar lite, så grenarna ska sitta fast. Stenstaplar ska vara limmade och fastsatta så att de inte kan glida och krossa ormen, och det ska finnas tillgång till ormen inne i högen.

Använd ett löst bottensubstrat på 5-8 cm, till exempel aspspån, sand eller en blandning av jord, sand och lera. Ormen gräver gärna ner sig i det. Hårda underlag som hushållspapper används bara i karantän. Undvik flugfångare och klisterremsor i terrariet.

Terrariet ska vara helt rymningssäkert, helst med frontdörrar och täta fogar. Ungarna är mycket små och tar sig ut genom de minsta springor. Ormen hålls ensam, utom under parningstiden, då två hanar aldrig får vara tillsammans.

Läs mer: Ljus och UVB Läs mer: Karantän och hygien

Temperatur

Terrariet ska ha en tydlig gradient. Solfläcken och det varma gömslet ska vara 32-35 °C; uppgifterna för solfläcken varierar från 32 till 38 °C. Den svala sidan ska vara 24-29 °C. På natten ska temperaturen vara 20-24 °C och får inte under längre tid ligga under 20 °C. Ungar under ett år behöver värme dygnet runt och en mindre gradient på omkring 25-34 °C.

Använd en värmelampa för att skapa en solfläck, helst två eller flera lampor, så att hela den hoprullade ormen kan värmas jämnt. Ett varmt gömsle kan göras med en värmematta under en sten, styrd av en termostat med givaren i gömslet. Ormen får aldrig kunna vira sig om eller röra vid en värmekälla, eftersom det ger allvarliga brännskador. Mät temperaturerna med en infraröd termometer och digitala givare.

Vinterstillhet gynnar arten och förbättrar avelsresultatet: nattemperaturen sänks gradvis i 6-8 veckor under vintern. Ormar som är sjuka eller underviktiga får inte skickas till vinterstillhet.

Läs mer: Värme och temperatur

Luftfuktighet och vatten

A. childreni är inte kräsen med luftfuktigheten och tål 20-80 %. Problem med hudömsning beror oftast på fel temperatur, inte på luftfuktigheten. Luftfuktigheten är högst på den svala sidan och på natten, och lägst vid värmen.

Ett fuktigt gömsle i den svala änden och lite duggning på morgonen räcker. En liten skål med friskt vatten ska alltid stå framme, i en tung skål som inte välter. Vattnet byts dagligen, och skålen skrubbas varje vecka med desinfektionsmedel för djur.

Läs mer: Luftfuktighet, sprayning och ventilation

Ljus och UVB

Arten är nattaktiv, men behöver en fast dag-nattrytm. Ljuset tänds 12 timmar om dagen på sommaren och dras ner till omkring 10 timmar på vintern, styrt av en timer.

Arten kan leva utan UVB, men UVB rekommenderas, eftersom det reglerar dygnsrytm och hormoner och ger ormen allt det D-vitamin den behöver. Arten hör till Ferguson-zon 2. Använd ett T5 HO-rör på 5-6 %, som täcker hela solfläckens längd och sitter över det varma området. Sikta på ett UV-index på 2-3 vid ormens rygg på solfläckens yta. Med röret över ett nät är avståndet ca 25-33 cm, utan nät ca 35-43 cm. Byt röret var 12:e månad, även om det fortfarande lyser.

Utfodring

Antaresia childreni äter möss och små råttor av en storlek som passar ormen. Bytet ska vara upptinat och värmt till 32-38 °C i en påse i varmt vatten. Använd en matpincett med mjuka spetsar, eftersom ormen slår till hårt. Erbjud helst frysta och upptinade djur i stället för levande.

Ungar matas var 7:e-10:e dag, vuxna var 2:a-3:e vecka. Bytet ska väga omkring 10 % av ormens vikt eller vara 1-1,5 gånger så brett som ormen på dess bredaste ställe. Är ormen för tjock används mindre byten, är den för tunn matas den oftare. Vissa djur är så ivriga att de blir feta, så väg och titta på kroppsformen regelbundet. Vuxna kan ta paus från att äta i veckor och ibland i upp till sex månader, särskilt på vintern. Utfodring ska undvikas om ormen har varit för kall, eftersom maten kan ruttna i magen.

Variation i bytet är en fördel: unga djur tar i naturen framför allt ödlor och grodor, medan vuxna också tar gnagare, fladdermöss och fåglar. Ungar är ibland svåra att få att ta möss, och vissa måste erbjudas små ödlor i början. Var 4:e-6:e måltid kan bytet pudras lätt med ett kombinerat kalk- och vitamintillskott.

Läs mer: Kalk, vitaminer och tillskott

Beteende och hantering

A. childreni är lugn och tål hantering, men unga djur är nervösa och kan bita eller resa sig och slå. De vänjer sig vid hantering. Låt en ny orm vara ifred i omkring två veckor, och börja först hantera den när den äter regelbundet. Börja med högst 5 minuter åt gången, och lägg tillbaka ormen i terrariet när den är lugn. Hantera därefter minst en gång i veckan och högst en gång om dagen.

Låt ormen kräla upp på handen i stället för att gripa tag i den, och stötta så mycket av kroppen som möjligt. Använd långsamma rörelser. Hantera den inte de första dagarna efter en måltid och inte när den ömsar hud och har mjölkblå ögon. Ormen biter sällan, men är mycket matglad, så tvätta händerna först så att de inte luktar byte.

Ormar döljer sjukdom. Ett besök hos en veterinär med erfarenhet av reptiler var 6:e-12:e månad är en god vana.

Avel

Könsmognad och könsbestämning

Könsbestämning sker med sond och ska utföras av en erfaren person eller veterinär, eftersom felaktig användning kan ge allvarliga skador. Skillnaden mellan könen är liten, men honorna blir något längre och tyngre. Hanar är könsmogna efter omkring 18 månader och väger då 120-300 g, men enstaka hanar mognar mycket tidigt och är små. Honor är oftast minst 3 år och 350-500 g innan de lägger första gången.

Parning

Arten förökar sig lätt. Parningen utlöses av en sval period på vintern: nattemperaturen sänks gradvis till omkring 22 °C i 6-8 veckor, medan dagtemperaturen hålls på omkring 27 °C och solfläckens 30-32 °C bara är tänd på dagen. Paren sätts ihop ett par veckor in i perioden. Nattemperaturen höjs sedan gradvis igen. Parningarna fortsätter i sex till åtta veckor.

Hanar får inte hållas tillsammans under parningstiden, eftersom de slåss och kan skada varandra. Vissa hanar slutar äta medan de är parningsberedda.

Äggläggning och kullar

Ägglossningen syns som en tydlig svullnad i kroppens bakre del och varar 8-12 timmar, så den kan lätt förbises. Honan ömsar hud några dagar senare, och äggen läggs 21-30 dagar efter hudömsningen. Honan tappar ofta aptiten före ägglossningen.

Äggkullen är 8-12 ägg, och i sällsynta fall kan den vara upp till 25. Honan rullar sig runt äggen och darrar då och då för att hålla dem varma. Hon är en omsorgsfull mamma.

Inkubation

Äggen kan stanna hos honan eller flyttas till en inkubator. Flyttas de läggs äggen i en hög behållare med lätt fuktad vermiculit i det läge de låg när de lades. Inkubationstemperaturen är omkring 31 °C, och äggen kläcks efter 45-49 dagar, hos honan efter omkring 7 veckor. Luftfuktigheten i inkubatorn är inte dokumenterad.

Ungarna kommer ut ur ägget inom ett dygn efter att de har skurit hål i skalet.

Läs mer: Inkubation av ägg

Uppfödning av ungar

Nykläckta ungar väger omkring 8 g och är mycket små. Håll dem en och en i små, rymningssäkra boxar med hushållspapper som underlag, och håll lite av pappret fuktigt så att första hudömsningen går bra. Den sker 9-14 dagar efter kläckningen. Kannibalism har observerats bland ungar, så de ska skiljas åt direkt.

Första utfodringen sker ett par veckor efter första hudömsningen. Det svåraste med uppfödning av arten är att få ungarna att ta möss, eftersom de i naturen äter ödlor och grodor. Små ödlor eller grodor kan behövas i början.

Hälsa och vanliga misstag

Antaresia childreni är härdig, och de flesta problem beror på fel temperatur eller utfodring. Typiska problem är:

  • Väsande andning, slem eller öppen mun. Det kräver veterinär.
  • Svåra hudömsningar. De beror oftast på fel temperatur, sällan på fel luftfuktighet.
  • Uppkastning, när ormen matas utan tillräcklig värme efteråt eller hanteras för tidigt efter en måltid.
  • Fetma, eftersom många djur tar emot all mat de erbjuds.
  • Längre perioder utan aptit utanför de svala månaderna, slöhet, diarré och onormala rörelser.
  • Brännskador vid direkt kontakt med en värmekälla.

Kontakta en veterinär med erfarenhet av reptiler om ormen visar något av tecknen ovan eller märkbart tappar i vikt. Nya djur hålls åtskilda från andra reptiler under en karantänperiod innan de sätts ihop med resten av samlingen.

Fråga alltid dina kunniga bekanta

Guiden är ett bra ställe att börja på, men den kan inte ersätta erfarenhet. Djur är olika, och mycket av det viktigaste lär man sig av dem som har hållit arten i åratal. Prata med en uppfödare, en erfaren djurhållare eller en veterinär med kunskap om kräldjur och groddjur innan du skaffar djuret - och igen om något verkar fel.

Källor

  1. Antaresia childreni (Gray, 1842). The Reptile Database
  2. Antaresia childreni. GBIF
  3. Children's python. Wikipedia
  4. Stimson's Python Care Sheet. ReptiFiles
  5. Antaresia Species Caresheet (Stimson's, Children's, Spotted and Pygmy Pythons). The Unusual Pet Vets
  6. Stimson's Python Care And Breeding Information. Reptiles Magazine, 2015
Hittade du ett fel? Föreslå en rättelse

Skriv vad som är fel och vad det borde stå. Vi läser alla förslag och rättar när vi har kontrollerat dem.